En hyllning till Jimi Hendrix som gav mig musiken, gitarren och hoppet

Hade först tänkt att skriva ett inlägg om att idag är det den 7 december. 7 december 1941 då attackerades USA av Japan vid Pearl Harbour och nu blev det definitivt ett världskrig då samtidigt Tyskland förklarade USA krig.
Men jag vill istället skriva om en person som har betytt så mycket för mig och som aldrig kommer få veta hur mycket han betytt för mig och säkert för många miljoner andra också. James Marshall Hendrix mer känd som Jimi Hendrix. Hendrix föddes 1942 i Seattle Washington och åkte 1966 över till Swinging London tillsammans med Animals bassist Chas Chandler som blevs hans manager de första åren och kort därefter bildades The Jimi Hendrix Experience med medlemmarna Noel Redding på bas och Mitch Mitchell på trummor.
Första Jimi Hendrix skivan jag köpte var en samlingsskiva som heter The Ultimate Experience. En dag under gymnasiet så vaknade jag upp och kände att jag ville börja lyssna på Hendrix utan att veta vem det var. Kompisen och sedemera bassisten i mitt band hjälpte mig.
Första Hendrix skivan.
Kom ihåg hur jag satte i CDn i spelaren och valde Hey Joe och sedan Purple Haze. Någonting hände inom mig som jag inte kan förklara. Kanske är det den känslan man får som tonåring när man för första gången är med om något som är större än allt som man tidigare har varit med om. Känslan är plötsligt så äkta och går inte att tvivla på. Jag blev såld med en gång och sedan så var Hendrix alltid med.
Hur jobbigt det kunde vara och hur svårt och orättvisst allt kunde te sig så fanns hans musik där och hjälpte en. Just came back in from the Storm. Jag har varit med om många fruktansvärda jobbiga saker i mitt liv, men Hendrix fanns där för hjälpa mig igenom mycket! Ibland fick man kritik för att man lyssnade på Hendrix och det blev någongång även fysiskt då jag stod upp för min Idol gentemot en ur det äldre gardet som absolut inte såg Hendrix som en idol, men jag stod upp för min musik och gav mig inte för känslan var sannare än någonting jag tidigare kännt.
Ville veta mer om mannen som hade fått mig att helt hänge mig om 1960-talet och dess musik och framför allt till gitarren, detta instrument sänt till oss av gudarna.
Lånade den här boken på biblioteket där jag alltid var. Läste den från pärm till pärm och sedan igen från pärm till pärm.
Har läst väldigt många böcker och har till och med en som går igenom alla nästan alla hans dagar från 1966 tills dagen då allt tog slut. En bok som jag gillar är den här nedanför. Den tar upp och visar flera av hans låttexter samt innan okända dikter med mera av Hendrix.
Jimi Hendrix, Mitch Mitchell och Noel Redding i The Jimi Hendrix Experience var alla talanger av sällan skådan rang, det Noel Redding gjorde för bassisterna var likt det jag en gång läste han tog basen ut från Garderoben. Han utmanade Hendrix att spela ännu mera och det gjorde även Mitch bakom trummorna. Tyvärr finns de inte längre kvar hos oss utan de jammar uppe i himmelen och en dag kommer även jag att förhoppningsvis få hör The Jimi Hendrix Exeperience. (Bild från Wikimedia Commons)
Tänker inte skriva mer här om hans karriär och så för det finns mängder med böcker om det och på nätet.
Jag vill dock här fastslå att han var inte den konstant drogintagande galningen som han tyvärr framställs som utan en blyg snäll man som hade en gudomlig talang för att spela gitarr och som förvisso testade droger och använde, men de som inte testade något under 1960-talet är nog inte så många. Kan exempelvis skriva att vid obduktionen som utfördes när han tragiskt dog i september 1970 visade inga tecken på att han hade använt mycket droger konstant och ej heller hittades några sprutmärken. Jag vill inte här förklara det djupare men jag känner en av Hendrix gamla vänner från USA och som också flyttade till Europa ungefär samtidigt som Hendrix och som också är musiker. Hendrix vän var den som lärde mig att spela gitarr och som nästan ibland fungerade som en extra pappa för mig i tonåren när min egna pappa inte var den pappa man skall vara. Vill här också säga tack George!
Hendrix betydde så mycket för utvecklingen av gitarrspelet och framför allt för hur man kunde använda en gitarr. Han beskrev ljud i drömmar han hade till tekniker som sedan byggde pedalerna som vi gittarister idag använde och ser som självklara, men som utan Hendrix inte hade funnits.
Se bilden nedan på min setup när jag spelar. Har följande pedaler, Compressor, Wah wah pedal, Fuzz och Chorus och ibland Delay. Wah Wah är av märket Vox oxh är exakt samma modell som Hendrix själv använde runt 1969/1970. Brukar ibland stå att han alltid använde Dunlop Crybaby, men Vox var det som oftast gällde.
Mina pedaler och min favorit Fender Stratocaster (Clapton 1986 modell specad).
Ett av mina favoritalbum var ett som sattes ihop av de som styrde hans musik innan Experience Hendrix som styrs av hans halvsyster tog över kommandot över hans arv och musik i slutet av 1990-talet. Innan så styrde av som hette Douglas men förvisso fick han mycket kritik vilket även dagens styre har fått men i alla fall den här skivan gillar jag skarpt. När jag hör New rising Sun så drömmer jag mig bort!
I den här CDn så i det lilla häftet som hängde med och som jag lärde mig massor av Hendrix och hans musik ifrån så i detta häfte så fanns en bild från när han och bandet bodde på Esso Motor Hotell i Mölndal vilket låg precis bredvid där jag växte upp.
Bilder på Esso Motor Hotel Mölndal (Från bloggen Granprix63,http://grandprix63.blogspot.se/ )
Bandet bodde där någar gånger och den bilden i CD häftet drog alltid mina blickar till sig. Jag arbetade faktiskt på hotellet strax innan det revs då hette det Scandic Mölndal och ett nytt Scandic Mölndal byggdes närmare centrum. Dock på hotellet när jag arbetade där så arbetade en i frukosten som arbetade där när Experience bodde där. Hon var nära pensionen, men jag var så glad att jag fick träffa henne för hon berättade när bandet bodde där och hur snälla de var. De hade förvisso konstiga kläder men de var alltid artiga och trevliga. På tal om Scandic så skedde det en tragisk händelse på Scandic Opalen i Göteborg där Hendrix förstörde ett hotellrum och det blev en rättegång där han dömndes til böter. Under rättegången bodde han och bandet på Esso Motor Hotell i Mölndal. Varför Opalen incidenten skedde ja det finns många förklaringar, men det troligaste tror jag är 2 spelningar varje dag månad efter månad i princip och självklart lite sömn och festande samt de var unga. Till slut blir det för mycket och bägaren rinner över. 
Jimi Hendrix dog 18 september 1970 under mystisk förhållanden vilket det kan skrivas mängder om på ett hotell i London som hette Samarkand hotel. Dagen innan så togs bland annat den här bilden i trädgården på hotellet.
Det var flera bilder som togs den här dagen i trädgården på hotellet och flera där han höll i sin favorit gitarr som han kallade Black Beauty en Fender Stratocaster med lönnhals. Gittaren finns fortfarande där ute någonstans.
Jag var en januaridag i London för många år sedan i Londons utkanter där hotellet låg, det är inget hotell idag och ingetting står där att det här var platsen där den störste gittaristen världen skådat tyvärr dog, men jag visste redan när jag var flera hundra meter bort att det här var platsen. Jag drogs till platsen och när jag kom fram så var tomheten stor. London i januari och det fanns grönska.
Den här låttexten/dikten hittades vid Hendrix och det är rörande att läsa sista versen vilket lyser.
 
"The story of life is quicker
 than the wink of an eye
 The story of love
 is hello and goodbye
 Until we meet again"
 
Hendrix sista spelning blev den på Isle of Fehmarn bara veckor innan han avled. Då var det problem med bandet, men sådan tur är så spelades konserten in och jag har den.
Jimi med Black Beauty.
Dagarna innan spelade bandet på Liseberg stora scenen.
 
Tack Hendrix för all musik och all glädje du har givit mig och säkerligen kommer ge mig. Vill också tacka Billy Cox, Buddy Miles vilka var andra musiker som Jimi spelade med. Billy lever fortfarande. George min vän spelade också med Jimi, men mer om det en annan gång.
Angel är en låt av Hendrix som skall spelas den dagen det är dags för mig att ta farväl. Hoppas det dröjer många många många många år!, men ja tyvärr kommer den dagen och då skall den här låten spelas.
 

"Angel came down from Heaven yesterday
 she stayed with me just long enough to rescue me
 And she told me a story yesterday
 about the sweet love between the moon and the deep blue sea

 And then she spread her wings high over me
 She said she's gonna come back tomorrow

 And I said, Fly on my sweet Angel
 Fly on through the sky
 Fly on my sweet Angel
 Tomorrow I'm gonna be by your side

 Sure enough this morning came on to me
 Silver wings silhouetted against the child's sunrise
 And my Angel, she said on to me
 Today is the day for you to rise

 Take my hand, you're gonna be my man
 You're gonna rise and then she took me high over yonder

 And I said, Fly on my sweet Angel
 Fly on through the sky
 Fly on my sweet Angel
 Forever I will be by your side"




 
0 kommentarer publicerat i Allmänt, Musik;
Taggar: 1960-talet, 1970, Angel, Basen, CD, ElGitarr, EssoMotorHotel, Fender, FenderStratocaster, Fuzz, Hendrix, HeyJoe, Hopp, JimiHendrix, Livet, London, Mitch, Musik, NewRisingSun, Noel, Pedaler, Redding, Scandic, ScandicMölndal, Stratocaster, SwingingLondon, Sånger, TheExperience, Tragedi, Trummor, VoodooSoup, Vox, WahWah, historia