Så länge skutan kan gå, så länge hjärtat kan slå
Klockan 0900 satt jag ombord Stena Danica, och väntade på en överfart till grannlandet Danmark.
Sedan till tonerna av en gammal Taube låt så begav jag mig ut på havet, från Göteborg till Fredrikshavn och tillbaka.
Böljande vågor må jag säga att det var på vägen till Fredrikshavn. Var lite balansövning att ta sig fram ombord, och en och annan mådde nog inte så bra.
Så många minnen har jag av att resa med Stena Line, och jag kan verkligen säga att jag älskar att resa till Fredrikshavn eller till Kiel i Tyskland.
I Sällskapsresan så sägs det att vi Svenskar reser inte till någonting, utan från någotting, och så är det nog för mig. Jag är inte i det bästa stadiet för tillfället, inga julkänslor, inget direkt hopp, men någonstans i ett försök till att finna något slags hopp så tar jag mig ett hopp övet Kattegatt. Att ha något att göra helt enkelt.
Nu finns det också en trevlig Outlet butik ombord Stena Danica. Butiken heter Outlet One. Köpte lite kläder, och man får kontrollera sig så man inte handlar allt för mycket. Riktigt snygga kläder från kända märken till bra priser. Köpte även en julklapp.
Väl framme i Fredrikshavn efter den gungiga resan så tog jag mig en promenad i staden innan jag styrde tillbaka till skutan och havet det blå.
Väntande på att få gå ombord. Så mycket minnen mankan ha av en gammal terminal i Fredrikshavn? Tänk så många gånger jag var här när jag var yngre.
Vid klockan 1730 så flöt vi långsamt in under Älvsborgsbron, och så var man tillbaka i Göteborg.
Tanken var att träna på kvällen, men det fick bli en träningsledig dag för jag var helt slut. Ja havet det tar allt det.