Där mitt ibland förhistorien trivs jag som bäst
Var idag på en bussutflykt med en Fornminnesförening som jag är medlem i, och för vilken jag har varit med och föreläst för. Dagens utflykt ingick i en studiecirkel om förhistoriska gravar och jag föreläste under studiecirkeln om stensättningar vilka är min favorit gravtyp från förhistorien, om man nu kan ha en favorit gravtyp? Det var en mycket bra bussresa som började med regn men slutade med sol.
På det första stoppet Lundskulle gravfält så var det bland resta stenar, dommarringar och hällkistor en mycket söt katt som ville delta och guida oss.
Ett mycket fint beläget gravfält.
Och med fina får på gården bredvid.
Sedan blev det mat på en vägkorog i Vårgårda och sedan till mitt favorit gravfält.
Har haft väldigt mycket på jobbet och med annat samt håller på att genomgå en sak vilken jag förvisso välkomnar och själv villl, men som ändå tar krafter från en. Så var väldigt skönt att komma bort och bland gravhögar i Hol drömma sig bort för en stund och fundera på hur det såg ut här under järnåldern. Lugnet och mystiken på platsen är drömmande. Jag mår bra där med mina tankar bland en värld som inte längre finns men som ändå projiceras bland alla gravkullar och högar. Finns även rester av en hålväg på platsen vilket är en förhistorisk/historisk väg.
Nu hemma och PSG skall spela en viktig ligamatch så blir Tvn nu och sedan vila.