När det inte längre är roligt då borde väckarklockan ringa
Är priviligerad att ha en underbar sambo som jag älskar, ett arbete som jag stormtrivs med och som låter en utvecklas hela tiden. Har flera ansvar och områden som jag arbetar med. Är verkligen alltid roligt att gå till arbetet! Jag spelar i ett popband, och älskar att spela gitarr med bandet. Jag spelar fotboll och tränar en hel del. Just nu rehabtränar jag för att komma tillbaka efter två operationer under en fyra månaders period. Jag studerar arkeologi och stormtrivs med det. Jag är verksam i flera olika arkeologiska projekt och stormtrvis med det. Jag föreläser och stormtrivs med det. Jag läser en kvällskurs som jag finner mycket intressant. Har medverkat i några TV produktioner, och var med på en väldigt rolig och häftig filminspelning för en vecka sedan. Jag har två bokprojekt som jag en dag vill genomföra. Förutom det sysslar jag med andra saker. Livet leker på sätt och vis. Har haft tunga perioder och en sådan period och ett ämne är en av bokprojekten som jag en dag hoppas blir verklighet då jag tror det kan hjälpa andra och på sätt och vis även mig. Sitter på en historia som få skulle tro är sann, men som har hänt och jag har levt den historien.
När man känner att tiden inte räcker till, att klockan visare gärna kunde röra på sig lite långsammare är det verkligen något bra. Det kanske borde vara en väckarklocka.
Är det så att framgång och kvittot på ens egna förmåga är att tiden inte längre finns. Ja kanske skall man inte klaga, och det är väl inte det jag gör nu, men det känns lite så att vara upptagen och tillgänglig 24 timmar om dygnet då är det framång. Jag kommer ihåg när jag började mitt arbetsliv på den tiden då jag inte hade en egen dator och när jag skulle kolla min mail då gick jag till biblioteket. Man kom när man skulle och gick när man skulle och där i mellan så hade jag inte så mycket annat. Jag spelade med mitt band några gånger i veckan och läste en del. Nu är det fulltecknat varje dag och det har varit roligt, men nu börjar saker som skall kännas bara roligt kännas lite mindre roligt och mer som ett tvång. Det borde nog vara ett varningstecken.
Ibland kan det nog vara risk för detta. Ja kanske inte varning för krokodilgap, men att det går lite för fort fram vägen framför börjar få lutning nedför.
Ja ta det lugnt säger jag til mig själv. Ha fortsatt höga mål och en ständig strävan att lyckas, men ta det lite lugnt ibland i alla fall. Stanna upp och njut av livet istället för att jaga efter en sekunds vila.
Att leva helt enkelt.
