Från en sjunkande omvärld byggs en isolerad utopi där ondska ej finns

Såg idag på en film som heter The Village och som kom 2004. Det är en av mina favoritfilmer och den är speciell, och det är först i mitten och framförallt i slutet man helt förstår vad filmen handlar om.
Filmen handlar om en grupp människor som för 30 år sedan under ledning av en Universitetsproffessor byggde upp en slags för dem utopivärld utan ondska. De köpte helt enkelt upp en stort skogsområde och gjorde det till ett naturreservat som är inhängnat och där de också har fått flygtrafik att bli omledda förbi området. Inne i området så bygger de upp en by och de klär sig samt lever lite som Amishgrupper. Inget modernt och de är farmare. Runt byn har de sina odlingsmarker med mera och runt hela området har de en slags bevakningsring med vakttorn och larmanordningar. De är på vakt mot en varelse de kallar den som vi inte pratar om och som lever i skogen. Men de har en överenskommelse med varelserna att de inte gör intång på deras mark och i sin tur låter varelserna bli byn och befolkningen. Rött är en förbjuden färg och hela byn är ganska färlös. Byn stys av ett äldsteråd vilket består av de som startade byn och som alla förlorade någon i meningslöst våld i staden de tidigare bodde i. Nu har de isolerat sig och lever verkligen i fred och våld och ondska får inte förekomma. De som föds upp får inte veta något om omvärlden eller om ursprunget till byn samt att varelserna i skogen inte finns. De får reda på att det finns en stad någonstans på andra sidan skogen, men de besöker den inte. 
 
Är det en omöjlig dröm för människan att leva helt i fred och i överenskommelse med några som tidigare varit fiender. Kommer alltid vi bryta vår överenskommelse pågrund av svaghet, åtrå, avundsjuka och maktbegär? Det är en ganska fin tanke att bygga upp ett helt nytt samhälle med regler som håller oss i schack. Jag tror vi människor behöver regler för att kunna ha fred tyvärr. Vi av naturliga själ verkar inte kunna komma överens och behöver regler och gränser satta för oss för att kunna leva i fred. Men tanken är ganska vacker tycker jag att bygga upp ett nytt samhälle i en någorlunda harmoni med omgivande natur, där ondska inte får finnas och där ingen stjäl av någon eller mobbning sker. Ett samhälle där man arbeta för varandra och verkligen bryr sig om varandra. Det är allt en ganska vacker tanke att skydda sig från omvärdens råa vardag med stress, hot, orättvisor och våld, men också kärlek. Ja kärleken kan ju pågrund av allt dåligt på vår planet ibland bli ännu starkare just pågrund av allt dåligt. I svåra stunder kan kärleken visa sig starkare och den nästan ibland kräver en motgång för att få blomma ut till fullo. Så kanske om vi bygger vår utopivärld så tar vi sakta men säkert död på kärleken.
Sakta flyter livet fram.
Och ur sönderbombade ruiner så uppstår hoppet och livet även om vi inte bygger vårt isolerade utopisamhälle.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
0 kommentarer publicerat i Allmänt
Taggar: Amish, Arbeta, ByggaNytt, Film, Flyta, Fred, Harmoni, Hopp, Hoppet, Isolera, IsoleraSig, KrigOchFred, Kärlek, LevaEnkelt, Livet, Modernt, Odla, Ondska, Ruiner, Samhället, Skogen, Staden, TheVillage, Utopi, Våld, stress